De nya arbetsmiljöföreskrifterna:
Byggherrarnas viktiga roll för en säker byggarbetsmiljö och byggproduktion.
En byggherre vill ha något byggt och kontaktar en eller flera konsulter för att gå från idé till handling. Redan när man lämnar idén till att börja forma detta till olika ritningar och funktioner påbörjas det som Arbetsmiljöverket kallar för BAS-P-skedet, byggarbetsmiljösamordningen för projekteringen/planeringen. Detta skede kan pågå i olika steg, från systemhandling till ramhandling, till bygglovshandling till bygghandling. Byggherren kan alltså utse BAS-P till de olika faserna i projekteringen och planeringen, givetvis bara en BAS-P i taget. Är vi med projekteringen brukar vi utses till BAS-P, ofta när man går från bygglovshandling till bygghandling, och ibland när bygglovshandlingar ska tas fram.
Byggherren måste säkerställa att BAS-P verkligen har rätt kompetens och utbildning för tänkta handläggare. För detta räcker det INTE att man har gått en dagsutbildning med tentamen, för den BAS-P-utbildningen handlar mer om själva samordningen och kraven på BAS-P, och ger inte den bakomliggande arbetsmiljögrund man måste ha för att kunna samordna, alltså den samlade kompetensen! Så att visa upp ett diplom för en BAS-P-utbildning är enligt oss fel sätt att kontrollera kompetensen. Viktigare att be om att få se CV, där man får ta del av personens utbildningsinsatser OCH erfarenhet. Då kan byggherren väga detta mot Arbetsmiljöverkets krav i föreskriften och vad man har för projekt som ska samordnas. Vi som verkligen satsar på att personerna har både erforderlig utbildning och erfarenhet blir frustrerade över den ibland rätt snäva och trångsynta idén om BAS-P-diplom. Certifiering är inget myndighetskrav och vilken erfarenhet som behövs beror ju helt och hållet på typ av bygg- och anläggningsarbete som ska samordnas, så även den tanken behöver hanteras med varsamhet. Det är en rätt stor skillnad på servicearbeten inom bygg, mot ett vägprojekt, mot ett jättestort byggprojekt av ett sjukhus. Då blir en certifiering eller ett diplom extremt fyrkantigt i hur man kollar. Det sunda förnuftet behöver också råda.
I detta BAS-P-skede ska vi som BAS-P samordna arbetsmiljöarbetet som utförs av de olika projektörerna och faktiskt även byggherren. Vi formar utifrån projektörers och byggherrens medverkan och beslut huvudtidplanen, börjar bygga upp APD (arbetsplatsdisposition) och AMP (arbetsmiljöplan) och utvecklar såklart de olika ritningarna och övriga handlingar som behövs för en säker produktion, utifrån valda tekniska lösningar, design, materialval och metodval. Vår uppgift som BAS-P är att byggarbetsmiljösamordna för att skapa en säker och god arbetsmiljö i byggproduktionen, men också till den kommande driften av byggnaden, men projektörerna och byggherren ska aktivt medverka i arbetet och beakta olika arbetsmiljöaspekter i sina beslut och tänkta lösningar och design, för att skapa en säker byggproduktion och säker byggarbetsmiljö.
Byggherren fortsätter sedan sin medverkan när projektet byter skede från P till U, det vill säga när produktionen sker. Under produktionen sker i stället samordningen av BAS-U, som vi också i princip alltid agerar som.
Den 1 januari 2025 förtydligas och utvecklas arbetsmiljösamordningen och projekteringen i de nya arbetsmiljöföreskrifterna som börjar gälla då, särskilt i AFS 2023:3, främst i kapitlen för byggherren, projektörerna, BAS-P och BAS-U och i kapitel 8 för de grundläggande principerna. Låt oss titta på nyheterna i AFS 2023:3 gällande vad byggherren behöver göra och tänka på, från idé till dess bygget står klart. Sedan ska man även beakta byggnadens drift och framtida demontering eller rivning, men fokus i denna blogg blir byggets arbetsmiljö, det vill säga byggproduktionen. I föreskriftens kapitel 2 tar Arbetsmiljöverket upp byggherrens viktiga roll för att skapa goda förutsättningar för en säker byggproduktion, en insats som påbörjas i planeringen och projekteringen och sedan fortsätter under produktionen. Vad ska då byggherren göra?
Byggherren ska se till att byggprojektet, från idé till dess slutförande, på ett eller annat sätt har den organisation och de resurser som krävs för att projektet ska genomföras för en så god arbetsmiljö som möjligt, alltså resurser gällande exempelvis tid, kompetens, kunskap och ekonomisk budget.
Byggherren ska se till att grundprinciperna för att förebygga arbetsmiljörisker ska beaktas, från idé till driften av den färdiga byggnaden, och beakta arbetsmiljön för både byggproduktion och en säker drift och gott brukande. Man behöver uppmärksamma de arkitektoniska, tekniska och organisatoriska valen och i hur de påverkar produktion och bruksskedet. Även om byggherren utser externa BAS-P och BAS-U kommer byggherrens ansvar för arbetsmiljö inte att försvinna utan parallellt hänga med under hela processen. Arbetsmiljöfrågorna bör också löpa på integrerat i projekteringen och därefter under produktionen, i stället för att ha någon slags parallell hantering. Man måste helt enkelt bry sig och fånga upp det i helheten, vilket många såklart också gör!
För att arbetsmiljöarbetet enligt ovan ska fungera behöver byggherren ha egna rutiner så att grundprinciperna efterlevs och att arbetsmiljösamordningen fungerar tillfredsställande, särskilt gällande byggherrar som i sin verksamhet alltid arbetar med fastigheters om-, till- och nyproduktioner.
Tiden lyfts särskilt fram i den nya föreskriften, där byggherren verkligen ska lyfta fram och beakta projektets tidplan, så det finns utrymme för en god projekteringen men sedan också en säker produktion, så att varken projektörer eller entreprenörer upplever en negativ stress i jakten på en leveranstid som verkligen påverkar arbetsmiljö på ett negativt sätt, fysiskt och psykosocialt. “Den totala byggtiden och tiderna för deletapperna i byggskedet ska vara så väl tilltagna att arbetena kan utföras i en sådan takt att ohälsa och olycksfall undviks.” säger § 5 i kapitel 2. Löpande ska byggherren följa upp detta, så att tidplanen fortsätter vara realistiskt och rimlig under hela projektets gång, alternativt justeras på något sätt, exempelvis genom att förlängas eller i att man finner en annan lösning eller material längs vägen.
Vi nämnde tidigare vikten av att byggherren säkerställer att handläggare verkligen har rätt kompetens, med rätt kunskaper och erfarenheter, och i föreskriften nämns även att byggherren ska säkerställa att projektörerna också har rätt kompetens för uppgiften, alltså en arbetsmiljökunskap som gör att man förstår hur det man projekterar fram också påverkar byggarbetsmiljön. Nu är det ju ofta vi som köper in projektörer i vårt skede av projekteringen, och detta ligger såklart då på oss att kontrollera i inköpsprocessen.
Som en del för en fungerande arbetsmiljösamordning behöver byggherren också vara tydlig i vem som ska göra vad när flera aktörer involveras och när de även har personal involverade i den pågående verksamheten vid det fasta driftstället, till exempel när byggherren har en skola som ska renoveras, eller har renoveringar i hyresrätter med kvarboende. Eller när man som byggherre har köpt in flera entreprenörer som rent affärsmässigt då är sidoentreprenörer till varandra. Detta är såklart mer logiskt när byggherren löpande arbetar med renoveringar, tillbyggnader och nybyggnader än när en byggherre ska genomföra en byggnation betydligt mer sällan än så. Vi finns dock där och kan guida osäkra byggherrar genom de möten vi håller i, som tar upp dessa frågor. Det har vi inga problem med alls. Så länge man som byggherre är nyfiken och vill vara med i arbetsmiljöarbetet, men inte besitter den kunskap vi har kring detta, är det helt OK, för det är såklart ganska naturligt att en byggherre som i princip aldrig kommer i kontakt med byggnadsarbeten inte har en bakomliggande kunskap kring regelverket och lämpliga rutiner.
Att prata om arbetsmiljörisker och åtgärder under projekteringsmötena är viktigt, där bland annat Arbetsmiljöplanen, Arbetsplatsdispositionen (APD), Huvudtidplanen, projekteringstidplanen och produktionstidplanen behöver samordnas och byggas upp för att förebygga olycka och ohälsa. Det lotsar oss alla fram till kloka beslut. Detta arbete fortsätter sedan under produktionen, kanske då genom byggmötena och/eller samordningsmötena. Som byggherre ska man följa upp att arbetsmiljöarbetet och byggarbetsmiljösamordningen verkar rulla på, och att även dokumentationen gör det, såsom upprättandet av AMP (arbetsmiljöplanen), tidplaner, arbetsplatsdispositioner mm, och att man lämnar in en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket inför produktionsstarten. I produktionen kan det bli mer i form av att stämma av att skyddsronder gås, att samordningsmöten hålls, att bygget verkar vara i god ordning osv.
Vi tycker att det nya regelverket är bra, som särskilt lyfter fram byggarbetsmiljösamordningen och projekteringen som viktiga framgångsfaktorer till säkra byggarbetsplatser, och att Arbetsmiljöverket i stora delar fångat upp viktiga ingredienser för att skapa förutsättningar för en säker byggproduktion. Vi upplever att våra byggherrar och projektörer också fångat upp detta och spetsat till sina rutiner och ledningssystem, för att ännu bättre kunna bidra i detta framåt, och med större perspektiv tar fram sin tekniska lösning eller design och sätter sig in i vad den betyder i produktionstid, i arbetsmiljörisker och vad som behöver göras för att förebygga olyckor och ohälsa. Med detta sagt, i grund och botten, handlar det också alltid om att alla entreprenörer agerar som viktiga arbetsgivare som tar sitt ansvar för arbetsmiljöarbetet för sina egna medarbetare och ger individerna den grund de behöver innan de beträder byggena, och säkerställer att de egna medarbetarna bidrar i byggarbetsplatsens arbetsmiljöarbete på ett bra sätt, och är rätt klädda, med rätt utrustning och ges rätt möjligheter i övrigt.
Kan man som byggherre komma undan byggherreansvaret? Nja, man kan såklart till en så kallad ställföreträdare överlåta det, vilket regleras i samma föreskrift i kapitel 5 samt i Arbetsmiljölagens kapitel 3 § 7 c. Men för att det ska vara gällande, krävs det att den som kliver in som ställföreträdare också kan ta självständiga beslut. Man ska alltså ha fått tillräckliga befogenheter så man kan disponera resurser, till exempel tid, ekonomi och organisation, för att kunna ta beslut i linje med att förebygga olyckor och ohälsa, utan att byggherren lägger sig i eller hindrar sådana beslut. Vi stöter sällan på att man utser ställföreträdare, vilket vi ser positivt på, för vi vill att byggherren är med och engagerar sig i arbetsmiljöfrågorna!
Ni som ännu inte fångat upp de nya föreskrifterna och läst in er på dem, ni hittar dem på www.av.se och kan kostnadsfritt ladda ned dem, 2023:1 - 2023:15. Läs särskilt 2023: 3. De börjar gälla den 1 januari 2025, men om ni inte redan har koll på dem är det hög tid att förbereda er för dem, rutinmässigt och kunskapsmässigt, oavsett om ni är byggherre, projektör eller entreprenör!
Vi är redo!